ECM/Naxos
Björn Meyer (elb) Insp. 2024, Bavaria Musikstudios, München
Med Convergence vidareutvecklar basisten och kompositören Björn Meyer musiken han skapade på 2017 års Provenance. Med sin distinkta stil utnyttjar Meyer basgitarrens potential för att skapa en slående klang och finkornig textur. Konceptet har varit att hålla sig trogen idén att spela in och presentera “elbas i akustiskt rum”. Det finns så många ljud och känslomässiga djup i instrumentet vilket enligt Meyer bara kan upplevas när rummet är inblandat.
Meyer har aldrigsträvat efter det ekvilibristiska eller kraftfulla. Det sångbara, reflekterande och varsamma har varit det primära, något som även profilerats under hans mångåriga fasta medlemskap i tunisiske oud-mästaren Anouar Brahems ensemble. Convergence rymmer åtta original och Meyer trakterar uteslutande en sexsträngad elbas. Stundtals skapar han en mullrande molldränkt ljudbild, som på On Hope, men till stora delar är musiken intim, kontemplativ och melodisk med stor nyansrikedom.
Flera av styckena rör sig mellan det mer strukturerade och komponerade och det improviserade. De namngivna kompositionerna är referenser till Meyers egna upplevelser, ofta i naturnära miljöer. Drift beskrivs som en meditation över isbrytarens framfart under den svenska våren. Nesodden kom ur ett ögonblick när Meyer betraktade samspelet mellan två kanotpaddlare och en gässfamilj utanför Oslo. Den melodiska utvecklingen och den harmoniska strukturen träder fram i ett enda flöde. Repeatknappen landar ofta på den raffinerade Magnetique, som är uppbyggd kring ett repetitivt fingerplockningsmönster. Den rika akustiken som återskapats i Bavaria Musikstudios i München har även förstärkt den atmosfäriska effekten.
Patrik Sandberg
