Publicerad 30 januari 2026,

Dragon Records återuppstår – Emil Breman lämnar ordförandeposten i OrkesterJournalen

Det klassiska svenska jazzskivbolaget Dragon Records får nytt liv efter att ha förvärvats av producenterna Emil Breman och James Pearse. Bolaget, som under närmare ett halvt sekel haft en avgörande betydelse för dokumentationen av svensk och internationell jazz, står nu inför en ny fas med planerade återutgivningar och nya inspelningar.

Dragon Records grundades 1975 av journalisten Lars Westin och pianisten Jan Wallgren och har byggt upp en katalog med över 600 album. Utgivningen rymmer centrala inspelningar med svenska jazzmusiker som Lars Gullin, Arne Domnérus, Bengt Hallberg, Bernt Rosengren och Monica Zetterlund, liksom dokumentation av internationella jazzmusikers Sverigebesök, däribland Miles Davis, John Coltrane och Sonny Rollins. Bolagets katalog håller nu på att systematiskt katalogiseras, tillsammans med Lars Westins omfattande personliga arkiv. En serie återutgivningar och nya inspelningar planeras med sikte på utgivning från 2026.

I samband med förvärvet lämnar Emil Breman sitt uppdrag som styrelseordförande för stiftelsen OrkesterJournalen. Skälet är att OrkesterJournalen regelbundet recenserar skivutgivningar och nominerar inspelningar till utmärkelsen Gyllene Skivan, och att det därför är viktigt att undvika intressekonflikter.

OrkesterJournalen ska kunna granska och bedöma musik utan att någon tvekan uppstår kring oberoendet. Därför är det naturligt att jag kliver åt sidan när mitt fokus nu ligger på producentrollen, säger Breman.

Beslutet markerar också ett tydligt brott med tidigare epoker i svenskt jazzliv. De tider då samma person kunde vara chefredaktör för OrkesterJournalen, bolagsdirektör och samtidigt mottagare av Gyllene Skivan är förbi. I dag ställs högre krav på transparens och tydliga gränser mellan journalistik, produktion och utmärkelser.

De nya ägarna uppger att Dragon Records även framöver ska fungera som en dokumenterande plattform för svensk jazz, med ambitionen att både tillgängliggöra delar av det historiska materialet och genomföra nya projekt i nära dialog med dagens jazzmusiker. Arbetet beskrivs som långsiktigt, med fokus på kvalitet, sammanhang och respekt för bolagets roll i svensk jazzhistoria.