We Jazz Records
Avin Omar (voc), Goran Kajfeš (tp, synth, perc), Per ”Ruskträsk” Johansson (bs, fl), Jonas Kullhammar (ts, fl, taragot), Jesper Nordenström (p, organ, Fender Rhodes, celesta, synth), Reine Fiske (g, Mellotron), Johan Berthling (b), Johan Holmegard (dr, perc). Insp. Atlantis Studio, Studio Rymden, Stockholm.
Möjligheterna att släppa musik i olika format och på olika plattformar har ökat. En variant jag inte sett förut är sommarens släpp från Goran Kajfeš. Att ep:n enbart är tillgänglig digitalt på Bandcamp och på vinyl i begränsad upplaga känns uppfriskande; Spotify och de andra stora streamingtjänsterna gör ju inte riktigt jobbet, vare sig för musikerna eller lyssnarna.
Ep:n är den första av tre att släppas under året. Samtliga med olika vokalister. Denna gång är det den kurdisk-svenska Avin Omar som frontar en upplaga av den flexibla subtropiska arkestern. Omar sjunger med en förkrossande auktoritet på de tre spåren och ger musiken en ödesmättad stämmning som får mig att tänka på Anna von Hausswolff – deras röster har likheter i sitt allvar – samtidigt som hon förstås knyter an till den kurdiska musiktraditionen.
Arkestern är i fin form och balansen mellan ensemblespel och solon är perfekt. Med små medel och raffinerade arrangemang får man den utomeuropeiska jazzen att gunga och groova sig bakåt till Archimedes Badkars världsomseglande proggjazz.
Öppningsspåret Suleymanieh dras ut lite för långt, men det är en invändning man kan ha när det gäller den här typen av folkmusikinspirerad jazz. Allra mest gillar jag den avslutande Monsoon. Kanske för att den har lite mer utvecklad melodik. Lite som en psykedelisk visa.
Dan Backman