Resonansium Records
Göran Strandberg (p), Svante Söderqvist (b), Peter Danemo (dr, perc). Insp. Stockholm, 17–19 juli 2024.
Skivor från Peter Danemos bolag Resonansium Records kommer i en strid ström. I förra numret av OJ recenserades tre skivor utgivna i Danemos namn, däribland en med pianotrio där allt var helt fritt improviserat. Även på Hello! är formatet pianotrio – men denna gång i form av Göran Strandbergs trio med Svante Söderqvist bas och Danemo trummor. Det fria spelet har här ersatts av en fastare struktur med distinkta kompositioner – alla av Göran Strandberg.
Man må säga att han slösar med sitt eget låtmaterial denna gång. 16 låtar hinner trion med på lite drygt 40 minuter. Flera av spåren når inte ens upp till två minuters speltid, så utrymmet för att låta de enskilda kompositionerna utvecklas och ta oväntade vändningar är förstås begränsad. Det besvärar mig nu inte alls: mycket hinner faktiskt bli sagt på begränsad tid. Varje låt är mättad på innehåll. Och säga vad man vill – uttråkad hinner man aldrig bli. Låtarna på Hello! är dessutom varierade till karaktären – en del är förlösande svängiga, medan det över andra vilar ett stilla lugn. Och lika väl som en låt kan vara uppbyggd kring en marschtrumma, eller kring en suggestiv basgång – unisont spelad av Söderqvist och Strandberg – lika väl kan andra vara rytmiskt betydligt friare. Genomgående håller både ensemblespelet och improvisationerna hög nivå. Strandbergs solon är koncentrerade, med tydlig omsorg om varje ton han spelar. I låtarna med högt uppdrivet tempo får han det att svänga utan att det blir hetsigt eller stressat.
Stringens är väl inte det man i förstone förknippar med jazz, men Hello! bevisar att mycket kan bli sagt – av värde dessutom – inom en begränsad tidsram. Ett extra plus måste ges till det utmärkta ljudet på skivan. Och ytterligare ett för skivtiteln, som torde vara en av årets bättre!
Jörgen Östberg
