Voe Records
Håkan Broström (as, ss), Britta Virves (p), Jon Henriksson (b), Jonas Bäckman (dr). Insp. Yardhouse Studio, Stockholm, 10–11 juni, 2025.
Det inledande spåret på saxofonisten Håkan Broströms nya platta Better Days är luftig och livfull må bra-jazz i sambatakt. Det låter som att det är muzak jag beskriver, men så är det inte alls, energinivån är hög.
Alla spelar bra skivan igenom, något annat är inte att vänta. Britta Virves spel vid flygeln är inte särskilt kraftfullt utan mjukt och lite eftertänksamt, även när det går undan. Och det känns inte som att hon matar ut inövade fraser på rad, utan att hon faktiskt hittar på medan hon spelar. Broström själv växlar mellan alt- och sopransax, själv gillar jag soundet i den senare lite extra mycket. Basisten Jon Henriksson och trummisen Jonas Bäckman får inte mycket soloutrymme men tar ändå stor plats i musiken.
Något jag särskilt vill framhålla är Broströms kompositioner. Jag må vara popskadad, men jag anser att själva låtmaterialet är centralt även för en jazzgrupp. Och den här gruppen har ett ovanligt starkt sådant, snåriga och kluriga låtar som ändå är catchy. Jag upplever också att arrangemangen är genomarbetade på ett sätt som vanligtvis förknippas med större besättningar.
Som helhet så påminner den här plattan om den musik, ofta svensk, som väckte mitt jazzintresse under tidigt 90-tal. En sorts jazz som helt obehindrat blandar ett urbant, amerikanskt sound med ett mer nordiskt, “fjälligt” uttryck. Musik som är glad och tuff i perfekt balans.
Oscar Svenningsson
