Grappa
Hanna Paulsberg (ts), Elin Rosseland (voc), Oscar Grönberg (p), Trygve Waldemar Fiske (b), Hans Hulbækmo (dr)
Saxofonisten Hanna Paulsberg har på detta sitt femte album adderat sångerskan Elin Rosseland till sin ordinarie kvartett. Det är kul, sångerskan är en generation äldre än de övriga men smälter in fint i ensemblen.
Ska jag vara lite kritisk så skulle jag beskriva det här som snäll och fin nordisk jazz, välspelat och snyggt men kanske lite tamt och ospännande. Jag skulle önska att det tände till, blev lite nerv, togs ut lite svängar åt lite olika håll.
Då och då händer ändå just det, till exempel på det (liveinspelade) titelspåret. När det blir pianosolo börjar det genast hända saker. Oscar Grönberg spelar klurigt och intressant, och i övriga kompsektionen sjuder det av liv. Intensiteten ökar ytterligare under Paulsbergs solo, här lever musiken verkligen.
Låtarna är fina, överlag är det Paulsberg som gjort musiken och Rosseland texterna, som är på norska. Vilket för övrigt är trevligt, jag gillar när folk skriver och sjunger på sitt modersmål, oavsett om jag förstår det eller inte. Elin Rosseland sjunger rakt och med precision. Hon har ett stort och varierat register, både vad gäller omfång och uttryckssätt. Då och då ett sound som påminner om en luftig trumpet. Röst och tenorsax kombineras ibland i unisona eller tvåstämmiga melodier, med ett fint och lyckat resultat.
Samtliga i gruppen är goda improvisatörer såklart, i synnerhet imponerar pianisten Grönberg. Trummor och bas ges inte överdrivet stort utrymme och särskilt trummorna tycker jag är lite snålt mixade. Lyssnar man på svag volym hamnar de nästan under hörbarhetens gräns, och det är ju synd. Som helhet tycker jag att albumet är lite för stillsamt och återhållet, men på de två liveinspelade spåren kommer det fram ett annat temperament. Jag har aldrig hört gruppen live, men jag gissar att det inte är tråkigt.
Omslaget har Heida Mobeck gjort och det är mycket snyggt.
Oscar Svenningsson
