Under våren har Fasching kurerat en konsertserie som lyfter fram fyra svenska independentbolag som sätter avtryck i landets musikscen.
Tidigare har bolagen Teng Tones och HOOB Records haft möjlighet att presentera sina artister. Nu har turen kommit till Thanatosis som drivs av keyboardisten och pianisten Alexander Zethson.
Du har en helkväll med flera av dina akter på Fasching, berätta om upplägget och initiativet.
– Det är ett fantastiskt initiativ av Fasching där de valt ut fyra svenska independentbolag som fått programlägga varsin kväll. Det är ett väldigt fint sätt att uppmärksamma dessa labels och de musiker som utgör dess konstnärliga kärna. Thanatosis-kvällen kommer bestå av åtta konsert-set av varierande längd.
Hur skulle du med egna ord beskriva Thanatosis riktmärke och varför er label blivit så framgångsrik? Ni rör ju er i olika genrer men med jazzen som grund?
–Det finns en mängd skivor som förändrat mitt liv. Musik som jag ständigt återkommer till, som blivit delar av den jag är och som format hur jag hör och upplever världen. Med Thanatosis vill jag materialisera skivor som på liknande sätt kan bli inristade i lyssnarens innersta. Det är inte många av labelns släpp som jag skulle kategorisera som jazz. Däremot är improvisation en återkommande komponent, liksom det instrumentmässiga hantverket – oavsett om det rör sig om Martin Küchens eller Christer Bothéns förmåga att skapa konkret, drabbande mystik med luft och rör, Miharu Oguras pianistiskt hyperprecisa musik, eller Erik Klingas djuplodande trakterande avBuchla 200 system. Det finns ett risktagande, en oförutsägbarhet och en närvaro i skapandet som jag personligen förknippar med jazz-musik.
Bland de medverkande hittas Vilhelm Bromander Unfolding Orchestra, Alex Zethson / Johan Jutterström, Rotem Geffen, Miharu Ogura. Lovers, Christer Bothén 3 (w. Kansan Zetterberg & Kjell Nordeson), Angles & Elle-Kari – The Death of Kalypso (kammar-version) och Finn Loxbo.
