We Jazz
Joona Toivanen (p), Tapani Toivanen (b), Olavi Louhivuori (dr). Insp. Tuusula, Finand, 2024.
Göteborgsbaserade Joona Toivanen är en finskfödd pianist och kompositör. Han har tidigare gjort flera album med sin trio som består av ytterligare två finska musiker. Låtarna på detta album har två ursprung: komponerade teman med harmonisering och gruppimprovisationer. Jag föredrar när trion utgår från utarbetade kompositioner, till exempel titellåten Gravity. Jag anar vissa klassiska influenser i just den låten, typ ifrån Bach, Chopin och Liszt, det är väldigt pianistiskt och riktigt fint. En annan sådan låt är Infinite Fields, som också bygger på arpeggion och är ganska tonal. Även Green Model och Zero Gravity hör hemma inom denna kategori. I vissa stunder tycker jag att Toivanens låtar har likheter med Joel Lyssarides låtar, men Lyssarides är enligt mig en styvare kompositör.
För mig är det mycket svårare att ta in gruppens andra typer av kompositioner: de låtar som utgår från ostinaton och improviseras fram i stunden (känns det som), det finns ingen tydlig melodi och heller ingen tydlig harmonik. Exempel på en sån låt är Static Model, där basen ligger på ett ostinato och understödjs av trummorna som mest spelar på pukor. Toivanen improviserar på och ligger oftast “utanför” tonarten. Det är krävande musik som kräver en initierad lyssnare som är van vid dylik musik. Intersect verkar vara byggd på en tonserie à la tolvton, men plötsligt dyker några tonala ackord upp och stabiliserar det hela. Implications and Consequences är en låt som låter som att trion har kommit upp med innehållet i stunden, det hela känns som en gruppimprovisation.
Det hela framstår som lätt filosofiskt med titlar som Gravity, Density och Zero Gravity. En del låtar har en lite kontemplativ stämning (som Maybe in the Future) och då är jag med på banan. Det är jag även när jag hör låtarna som har tydliga kompositioner. Annars framstår detta för mig som ett album som kommer att finna sin publik lite utanför jazzscenen, bland publik som kanske finns inom folk- och avantgardegrupperna.
Lars Sjögren
