HOOB
Nils Berg (ts, bcl, mellotron), Johan Christoffersson (as, altfl, ss), Jan Thelin (as, bcl, cl), Mats Garberg (ts, fl. piccolo), Robert Nordmark (ts,cl, bcl), Per Moberg (bs, fl), Jacek Onuszkiewicz (tp, flh), Dan Johansson, Bo Strandberg, Magnus Ekholm (tp), Michał Tomaszczyk, Kristian Persson, Mats Äleklint (tb) , Björn Hängsel (tuba, btb), Britta Virves (p), Petter Olofsson (b), Sebastian Ågren (dr, mellotron). Joakim Milder (cond). Insp. Piteå 24-25 nov, 2024
Detta album fick sin början när saxofonisten och kompositören Nils Berg under en massagestund plötsligt började gråta och sedan under en längre tid gick in i en period av sorg och musikalisk utforskande. Han beskriver den musik som kom fram ur denna upplevelse likt en “gråterskas sång”. Upplevelsen tog han med sig in i sitt skapande av nya albumet Paid To Cry som han skapat tillsammans med Norrbotten Big Band. Historien bakom det är viktig för att förstå det mestadels melankoliska tonspråk som vi får uppleva via Bergs album.
Titelspåret har en koralliknande inledning som återkommer i slutlåten Legan och redan från början är influenserna ifrån svensk folkmusik och jazzkompositörer som Bengt-Arne Wallin och Lars Gullin mycket tydliga. I fina jazzvalsen Blues for Siw (tillägnad en revydrottning i Skellefteå) hörs också påverkan ifrån trumpetaren Lars Färnlöf.
Mollmelodier blandat med durtoner och följsam harmonik förstärker de omisskännliga svenska influenserna. Mot slutet av albumet dyker några mer hoppfulla melodier upp, till exempel den positiva låten Hunden, där temat går igenom flera uttryck innan hoppfullheten växer fram och tar plats, detsamma händer i The Bigger Seed.
Bergs saxofonspel är genomgående expressivt och det ligger en lätt melankolisk dimma över hans saxofonton. Instrumenteringarna är dominerade av saxar och träblås men det förekommer också några udda kombinationer såsom teman framförda på piccolo, trombon och tenorsax. I en av låtarna hörs det mycket låga instrumentet kontrabasklarinett som upptar nästan hela ljudbilden med sina starka bastoner. Storbandet är mycket bra repat och välklingande och allt hålls ihop under Joakim Milders säkra ledning. Detta album är en resa genom starka känslor och det växer under lyssningen.
Lars Sjögren
