Uniquity Music
Pat Metheny (g, elg), Chris Fishman, Jamie Francies (keyb), Joe Dyson (dr), Brandee Yuonger (harp), Mark Kibble (voc), Vincent Peiriani (accordion), Luis Conte (perc) m fl. Insp. New York, 2025.
På livealbumet Side Eye NYC (V1.IV) från 2021 hördes gitarristen Pat Metheny återgå till ett trioformat. Tillsammans med hans ackompanjatörer, James Francies på keyboard och Marcus Gilmore på trummor, lät de så mycket mer än en trio. Nya studioalbumet är markant annorlunda. Alla åtta spår som presenteras är nyskrivna och införlivar några nya element i mixen. Utöver trion med Chris Fishman på keyboard och Joe Dyson på trummor hörs bland andra basisten Daryl Johns, harpisten Brandee Younger, slagverkaren Luis Conte, organisten James Francies och en vokalensemble ledd av tenoren Mark Kibble från vokalgruppen Take 6.
Tillsammans skapar de ett rikt texturerat och expansivt musikaliskt landskap. Melodin fungerar genomgående som ett arkitektoniskt ankare där skrivet och improviserat material verkar inom samma vokabulär. Redan under de allra första tonerna i öppningsspåret In On It slås man av Methenys omisskännliga, vidsynta estetik. Likaså på de längre spåren, Make a New World och Don’t Look Down som kontrasterar melodisk intimitet, brasilianska rytmer, post-boplyrik och ett resonant, harmoniskt samspel mellan gitarristen och ensemblen. Även i det mer groove-centrerade materialet som SE-O gäller denna spelstil.
På två långsammare, mer introspektiva spår, Our Old Street och So Far So Good, får Metheny excellera på stålsträngad, akustisk gitarr. Americana-doftande Urban and Western börjar som en cool blues med James Francies Hammondorgel i central roll och byggs succesivt upp och mynnar ut i en glädjefylld gospelkänsla när vokalensemblen ansluter. Hammondorgeln är framträdande även på grooviga SE-O, där Fishman släpps lös i ett virtuost solo uppbackad av Johns spänstiga basspel och Dysons dynamiska trumlicks. Den modalt färgade och svitformade Risk and Reward kan närmast klassificeras som tematisk filmmusik med dess repetitiva, flöjtliknande klaviaturer.
Harpan förstärker den harmoniska riktning och ljusa klang som redan etablerats av Metheny. En invändning är dock att resurserna och den potential som finns att tillgå är rejält underutnyttjade, särskilt vokalensemblen och harpan. På vissa spår är Youngers harpa knappt närvarande. Det hade varit spännande att höra Methenys gitarr ensam med Younger i en intim duosättning. Side Eye III+ kommer med största sannolikhet att tilltala åtminstone de inbitna Metheny-fansen.
Patrik Sandberg
