Strawtown
Per Thornberg (ts), Daniel Tilling (p), Hans Backenroth (b), Fredrik Rundqvist (dr). Insp. Yardhouse Studio, Tullinge, februari 2025.
Rutinerade Thornberg från Halmstad bildar här kvartett med tre likaledes rutinerade Stockholmsbaserade herrar.
Det börjar snyggt, lite stramt ECM-allvarligt med stråkmelodi i basen. Oblivion av Astor Piazzolla. Därefter följer Börje Fredrikssons Stockholm 12. Här är det bra drag, kvartetten känns pigg.
Sedan dalar mitt intresse lite grann i och med de två följande numren. Det blir liksom lite för generiskt. Jazz-jazz enligt formulär 1A liksom. Det finns ju onekligen mycket kunnande och kapacitet i gruppen, och ingen gör något fel, det är klanderfritt spel från samtliga. Men några djärva infall eller äventyrliga konstnärliga utflykter tycker jag mig inte finna.
Farten ökar igen i Modal for Lilley, då blir roligare att lyssna. Hans Backenroth vågar sig på att spela solo med stråke i högt tempo, då hör man upp, då blir det lite äventyr. Avslutande Kajsa P. är en blues, också den av Börje Fredriksson.
Sammanfattningsvis så tycker jag att halva plattan är bra, de båda Fredriksson-låtarna samt tidigare nämnda Modal for Lilley. Här låter det piggt, det är bra energi och solitt sväng. Övriga tre nummer är lite tråkigare. Där saknar jag lite originalitet och kanske en ansats att sträcka sig utanför genrens mest allmänna konventioner.
Nyskapande är det alltså inte. Bortser man från rent inspelningstekniska aspekter och ser till det musikaliska så tror jag att det skulle vara svårt att tidsbestämma den här musiken, den skulle kunna vara gjord lite närsomhelst under en period på kanske 70 år. Och det går ju att se som ett tecken på att den har tidlösa kvaliteter, eller att den är mossig och museal. Det får man avgöra själv.
Oscar Svenningsson
