Arvid Ingberg
Trombonisten, kompositören och producenten Arvid Ingberg håller en hög produktionstakt. Dedication To Whatever May Come är det femte albumet sedan debuten 2017 med Gamut.
Då som nu är det en musik som vare sig vill vara pop eller funk eller jazz utan tillåter sig – som många andra i dagens genre-uppluckrade musikvärld – att vara allt och lite till. Med start i ett stycke trivsamt tillbakalutade funkjazz vecklar det genomarbetade albumet ut sig till en tripp som må spreta lite men ändå håller ihop.
Flyg och It’s A Good Thing kan båda beskrivas som electrojazz, lite i stil med Klabbes Bank, fast mycket mer polerat och inte alls spräckigt. Banken skulle förstås aldrig lägga in en söt ballad med Amanda Ginsburg mittemellan men det gör Tall Tales och, vilket är det viktiga här, får det att fungera. Electrojazzen kombineras fint med den progressiva rockens kosmiskt utsvävande pretentioner och partier som är renodlat jazziga. Mitt i allt en finstämd pianoballad med ett nästan sakralt anslag.
Arvid Ingberg kan och vill göra mycket själv. Det är ok men det hade varit bättre om han överlåtit sångmikrofonen åt någon mer lämpad i den avslutande och mjukt boogieblues-gungande I Cannot Live If I Am Dead.
Dan Backman
