Prisade amerikanska sångerskan och låtskrivaren Gretchen Parlato (född 1976) tillhör sedan ett par decennium till en av jazzvärldens mest innovativa och fascinerande sångerskor i sin generation och rör sig sömlöst mellan genrer och stämningslägen. Hon tillhör tveklöst till en av huvudattraktionerna under årets upplaga av Stockholm Jazz Festival som i år huserar på olika spelscener runt om i huvudstaden mellan 14 – 23 oktober.
På sin senaste och sjätte soloskiva Flor (Edition) som kom i fjol – fördjupar hon sin beundran och kärlek för brasiliansk musik och rytmik, men albumet återspeglar även hennes roll som småbarnsmor. Lycka och glädje är några andra av albumets genomgående teman, egenkomponerat ryms jämte nytolkningar av verk av klassiska tonsättare som Johan Sebastian Bach (Cello Suite No. 1), soulsångerskan Anita Baker (Sweet Love), popikonen David Bowie (No Plan). Sättningen med cello, gitarr och slagverk är också ett medvetet val för att få fram den speciella ljudbilden med gäster som brasilianska, ikoniska, slagverkaren Airto Moreira. Flor gav Parlato hennes andra Grammy Award-nominering i kategorin Best Jazz Vocal Album.
Förutom sina egna projekt har hon samarbetat med stjärnnamn som Wayne Shorter, Herbie Hancock, Terence Blanchard, Esperanza Spalding, Kenny Barron, Marcus Miller och Lionel Louke för att nämna några. Den sistnämna, gitarristen Louke (fast medlem i Herbie Hancocks kvartett), har hon samarbetat med sedan debuten 2005.
Musik har funnits kring sångerskans liv sedan barnsben, genom sina båda två musikerföräldrar mötte sångerskan tidigt bossanovan genom Stan Getz och João Gilberto’s klassiska album Getz/Gilberto (Verve, 1964). Även Antonio Carlos Jobim och sångerskan Astrud Gilberto blev tidiga referensramar för Parlato som burit med sig bossanovans uttrycksform in i sin egen ljudvärld. Förkärleken till bossanovan har hängt med sedan skivdebuten där sångerskan med elegans tolkade låtar som Wayne Shorters Juju och Footprints och formade om dem till ett högst personligt tilltal med en bossajazzig touch.
Patrik Sandberg fick ett samtal med sångerskan inför hennes spelning på Stockholm Jazz Festival nu på lördag (15/10, på spelarenan Musikaliska Kvarteret /Musikaliska Akademin)
– Flor (blomma på portugisiska) är en återspegling av en tid i mitt liv då jag satte mig själv helt åt sidan och fokuserade på att vara närvarande som mamma, berättar Gretchen. Jag fann balansen mellan konstnärlig kreativitet och moderskapet. Mitt syfte har haft en både djupare och högre mening. Det finns en historia att berätta nu, om vem jag är i den här rollen och hur det återspeglas i musiken. Min son följer oftast med mig när jag är på turné. Det finns samtidigt en känsla av nostalgi i valet av brasiliansk musik som tema eftersom det är något som representerar en tidig kärlek för mig som tonåring, något som jag alltid har älskat men aldrig riktigt tidigare känt att jag vill ge fullt utrymme. Jag var runt 13 år när jag hörde Getz/Gilberto albumet och jag fångades omedelbart av João Gilbertos röst även om jag inte förstod innebörden i hans ord, jag fängslades även av Gilbertos intimitet och frasering och hur hela ensemblen spelade. Kraftfullt men ändå intimt, något jag själv eftersträvar i mitt eget musikskapande.
Vilka av låtarna på Flor står dig närmast?
– Helt klart Wonderful, som jag skrev till min son. Det blev en låt som speglar vilka möjligheter du har att uttrycka dig som människa. Just att rösten är så viktigt över generationer samt vikten och upptäckten av att man faktiskt kan sjunga.
Vad kan du ge för råd till andra sångerskor eller sångare hur man bäst hittar sin egen röst?
–Målet att hitta sin egen röst är ju själva poängen med att vara artist, något man måste utveckla och vårda ständigt. Själv ser jag min röst som ett instrument som vilket som helst. Det är viktigt att vara trogen och ärlig mot sig själv. Det utforskande måste stå i främsta rummet.
Vad kommer vi få höra för material när du spelar på festivalen med ditt band?
– Fokus kommer ligga på material hämtade från senaste albumet, men det blir även en del musik från min tidigare repertoar. Stundens ingivelse får avgöra vad vi spelar…
Förutom att Gretchen Parlatos båda föräldrar är musiker har hon även kopplingar till Sverige genom sin familj. Hennes morfar Caleb Frisk växte upp i Hassela, sydväst om Sundsvall, och flyttade till Chicago när han var i 20-årsåldern. Caleb var en erkänd inspelningsingenjör som byggde sin egen studio och spelade in The Beatles och Ella Fitzgerald. Hennes mormor var programvärd för ett radioprogram där hon spelade jazz med artister som Sarah Vaughan och Ella Fitzgerald minns Gretchen. Även hennes farfar Charlie Parlato var en trumpetare och sångare som uppträdde med Lawrence Welk-orkestern.
Läs en längre version av intervjun med Gretchen Parlato i kommande numret av JAZZ (nr 5 # 2022)
I kvartetten som spelar i Stockholm ingår Gerald Clayton på piano och keyboards, Luques Curtis bas och Jonathan Barber på trummor . Mer info här: https://stockholmjazz.se/artist/gretchen-parlato/
Patrik Sandberg
